Fredagsmys

Svart kallar vi området som inte släpper igenom ljus när man ställer upp en med på en linjal med ljus bakom, en ljuslinjal.
 
Det talas ibland om hur långt det svarta skall vara och var det skall vara placerat.
 
Vilken punkt hamnar rakt under medbulten? Den som ligger närmast bulthålet såklart. Man kan alltså inte flytta punkten som ligger rakt under hålet mer än att slipa snett så att det blir liiite närmare framåt eller bakåt. Tänk dig ett stort hjul med axeln ¼diameter från centrum. Vilken punkt på hjulet hamnar neråt? Den som ligger 90grader (inte korrekt på en cirkel, det heter egentligen perpendikel) från cirkeln. Det är alltså där det är kortast avstånd från hjulets yttercirkel till navets centrum. Vi kallar den punkten för perpendikeln.
 
Om man antar att meden har en cirkulär kurva, och inte räknar med viktfördelningen i meden, hamnar det svarta centrerat under medbulten. Alltså är det lika mycket svart framför som bakom bulten. Att med avsikt slipa på ett annat sätt än cirkulärt ställer stora krav på sliparen. Om man nu ger sig på uppgiften att lägga lite mer svart bakom bulthålet, hur går det till?
 
Vi tänker oss att vi har en med som är slipad cirkulärt med ganska stor radie. För att flytta bak det svarta behöver vi slipa ett nästan rakt område från lite framför medbulten till långt bakom medbulten. Då kommer meden att välta bak och ställa sig på det nya raka området. Perpendikeln har flyttats till främre delen av det nya svarta området. Vad bra, nu har vi en med som har långt svart som ligger långt bak. Nackdelen är att vi har två skarpa hörn där den stora huvudradien möter det svarta. Dessa hörn har vi alltid försökt undvika pga att de bromsar. Om vi slipar ner hörnen till en tillräckligt stor radie så att de inte utgör någon broms har vi återigen en perpendikel som ligger längre fram än på det nyskapade svarta. Meden trillar fram igen och lyfter upp bakdelen av det svarta som i det närmaste försvinner.
 
Jag misstänker att resonemanget är svårt att följa.
 
Ett annat sätt att se på saken är att slipa som på skissen. Den röda linjen är ljuslinjalen. Den svarta linjen är en cirkulärt slipad med. C är bakdelen slipad med xtra stor radie. B är en uppslipad framdel.
 
Om man tar en A-slipad med och slipar upp fram tas den främre delen av det svarta bort vilket ju önskas. Tyvärr med samma resultat som i exemplet ovan. Först en puckel som man sedan slipar bort och perpendikeln åker fram igen.
 
Om man däremot spar material baktill så kan man ju lägga ner stål nästan i ljuslinjalen så att ljuset inte slipper igenom. Men inte heller så att meden lyfts bak så att det svarta rullar fram. Perpendikeln ligger kvar. I detta fall bildas ingen puckel (område med för liten radie). Dock är det jättesvårt att slipa detta.
 
Hur mäter man perpendikelns placering? Det är inte lätt. Det funkar absolut inte att lyfta meden fram och se det svarta åka bakåt för att stoppa där man är nöjd. Man flyttar bara bak anläggningspunkten, inte perpendikeln. Det absolut lättaste för oss borde vara att vikta meden så att den får jämviktspunkten i nivå fram/bak med medhålet och sedan ställa meden på ljuslinjalen. Rakt under hålet har vi perpendikeln och vi kan rättvist mäta placeringen av det svarta.
 
Björn hade en fundering om parallelliteten på de bakre medarna påverkas positivt av en sådan slipning. Ja, det skulle vara gynnsamt då det alltid finns lite glapp och flex. Medarnas grepp bakom medbulten drar dem i sidled så att ett parallellitetsfel minskas. Motsatsen med svart framför medbulten gör att meden vill styra åt något annat håll än rakt fram så fort den belastas sidledes. Detta fenomen tror jag är litet på sidomedarna och stort på styrmeden. Därför skall man satsa på att få till denna slipning på styrmedarna i första hand.